Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.  Related Paintings of ulrica fredrica pasch :. | ulrica lovisaaria sparre | conrad theodorvvon schulzenheim | johan reinhold taube | okand dam | eva eleonora salvius |
Related Artists:
Mirza Ali
the period of 1465-1535
j. w. wallander
Jan Wallander är en svensk forskare, författare och företagsledare född 1920. Han är son till arkitekten Sven Wallander. Efter sin doktorsexamen var han verksam som nationalekonom vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle som han var chef för i början av 1950-talet, 1953-1961 var han chef för Industrins Utredningsinstitut. Han bytte bana från forskningen till banksektorn när han anställdes som direktör för Sundsvallsbanken 1961.
LOO, Louis Michel van
French painter (b. 1707, Toulon, d. 1771, Paris). Painter, son of Jean-Baptiste van Loo. He trained with his father in Turin and Rome, later attending the courses of the Academie Royale in Paris. He received the institution's first prize for painting in 1726, and in 1728, accompanied by his brother, Francois, and his uncle, Carle, returned to Rome where he was associated with Francois Boucher. On his way back to France, he stayed for a time in Turin, painting portraits of the royal family of Sardinia, the Duke and Duchess of Savoy. In Paris he was admitted to membership of the Academie Royale and in 1735 was appointed assistant teacher at the Academie, becoming renowned as a specialist in portrait painting. Most of his portraits from this period are half-length, combining ideas from Hyacinthe Rigaud's later work with other more natural and innovative ones. On the death of Jean Ranc, Philip V of Spain asked Rigaud to suggest a substitute, and van Loo was proposed. He arrived in Madrid in 1737 and remained there as Pintor de la Corte until 1752, responding with modern aesthetic ideas to the demands of the Spanish monarchs for pomp and splendour. He carried out court commissions but devoted part of his time to teaching, his pupils often becoming studio assistants. He also took an active part in meetings held over a number of years to establish the Real Academia de Bellas Artes de S Fernando, for which he produced the canvas, the Education of Cupid by Venus and Mercury